Ryssarna vägrar att delta i kriget

Blev av hr ombedd att fylla i sina uppgifter i ett e-postmeddelande som var märkt “kallelse till militärtjänstgöring”.
Tusentals ryska män värvas nu för att strida i Ukraina.

Alla förstår att vi är i den djupaste skiten, säger han till Aftonbladet.

Knappt två veckor har gått sedan Putin gav order om mobilisering. Exakt hur planen för mobiliseringen till kriget ser ut är oklart. Det har rapporterats om brutala scener runt om i Ryssland där män slits från sina hem för att skickas iväg i krig.

Men rekryteringen har också skett via e-post. En av dem som kallas in är 40-årige Sergej, vars riktiga namn är något annat, som arbetar på ett byggföretag i Moskva. I ett e-postmeddelande med rubriken “Krig” framgår det att mottagarna ska fylla i sina uppgifter i ett bifogat Excel-ark. Detta när personen i fråga har kallats in som reservist och nu behövs i kriget. Avsändaren av e-postmeddelandet är arbetsplatsens personalavdelning.

Otänkbart för kriget

Sergej berättar för Aftonbladet att kriget hittills har känts långt borta. Samtidigt kom det allt närmare i och med mejlet.

“Jag sover knappt”, skriver han i ett meddelande.

Tillsammans med sina kollegor har han diskuterat situationen. För Sergej är det otänkbart att delta i kriget, men för flera av hans kollegor är det ett faktum.

“Många känner ett starkt socialt tryck och tror att man måste rädda sitt hemland. Jag upplever ett starkt grupptryck och det är många som förväntar sig att jag ska gå i krig. Men jag vill inte göra det. Jag har inte för avsikt att slåss där”.

På frågan om hur stämningen är i landet är svaret en gråtande emoji.

Sergejs syster Anna, vars riktiga namn är något annat, har bott i Sverige i över 20 år och är orolig för sin brors situation.

• Han har vägrat att fylla i blanketter från staten och nu vet vi inte vad konsekvenserna kan bli. De kan hämta honom på hans jobb eller så kan de hämta honom i trapphuset på väg hem. Han är inte säker, säger hon till Aftonbladet.

“Känner att han är orolig”

Ända sedan krigets början har Anna försökt få sin bror att lämna Ryssland, men reaktionen från familjen som är kvar i hemlandet är att hon överdriver faran.

• Jag tror att många tror att det finns ett visst skydd i att bo i Moskva, som är huvudstaden. Kriget har inte märkts så mycket där, och det har känts långt borta. Men nu knackar det plötsligt på dörren. Nu förstår Sergej att det är allvarligt. Jag kan se att han är orolig.

För Sergej är situationen osäker. Enligt Anna funderar han på att fly antingen inom landet eller utomlands. Men beslutet är svårt. Om han stannar finns det en trygghet i språket och de kulturella koderna. Det är svårt att få pengar utomlands och många flyktvägar har stängts.

• Jag tvekar fortfarande om vad jag ska göra. Jag har inte bestämt om jag ska fly eller stanna i landet. Men jag vet hur man slåss, det kommer jag aldrig att göra, säger Sergej.

“Jag kallas för en förrädare”

Anna menar också att situationen för de ryska medborgare som är kvar i landet är komplicerad.

• Det som ofta glöms bort är att det även i Ryssland finns offer i det här kriget. Deras liv har förändrats. Jag kallas för förrädare av vänner i min familj eftersom jag bor i väst, och vi kan knappt kommunicera med varandra utan att vara rädda för vad det kan innebära. Många känner att detta är Putins krig och inte deras.
• Jag känner att jag är släkt med en massmördare eftersom jag är ryss. Jag känner mig smutsig på grund av vad Ryssland har gjort.